I'm Arsenalized

Klockan var 19.00 cirkus. Jag och två av mina vänner, Jonas och Emanuel, var på Ica Maxi för att handla lite snacks inför kvällen. Jag säger "Hörni, jag tror jag ska satsa lite på matchen ikväll", Det slutade med att jag och Jonas gjorde ett internt spel på en femtilapp var... Självklart satsade jag på Arsenal. Jag kan ju inte satsa emot mitt eget lag jag älskar. Jag var (tyvärr) säker på en förlust, jag hade inge stor tro alls, jag är ärlig och jag skäms lite över att inte kunnat tro mer på mitt lag... Men om sanningen ska fram så vågade jag inte tro, jag var pessimistisk och allt vad det heter men jag hade hopp.
Jag hoppades och bad att idag skulle det vara vår tur. Att idag skulle Arsenal FC äntligen få besegra Chelsea. Att idag skulle jag inte behöva gå till sängs besviken, frustrerad, arg, ledsen osv. Att idag så skulle Arsenal visa världen att pojkarna blivit män. Att idag skulle man få jubla igen...

Sagt och gjort, jag la dit mina pengar och jag kommer ihåg att jag sa efter runt 10 minuter in i matchen - "Så här är det alltid, Arsenal pressar dom och äger matchen... Vi är så mycket bättre men sen kommer nå himla kontring eller nåt skit som förstör allt". Jahpp, det citatet får jag äta upp nå då. Men det citatet äter jag mer än gärna upp. För den här segern var så sjukt skön att jag knappt kan beskriva det.

Jag är 18 år. Jag dricker inte alkohol. Jag var hemma där mina föräldrar befanns sig. Jag hade mina polare över. Jag är mig själv alltid men man vill ju inte skämma ut sig helt fullständigt. Det gjorde jag antar jag (Det gör ingenting med dessa för jag har känt dom hela livet och de vet att jag är galen ;))... Arsenal gör 1-0 genom Song. Jag hoppar ur stolen, jag vet inte vad jag säger/skriker, jag springer runt och gjorde antagligen några mindre vackra moves... Dom skrattade ofc, jag brydde mig inte. Jag var så glad, så lycklig, så nöjd och jag skiter fullständigt i vad grannarna tycker men när Arenal gör 1-0 mot Chelsea, då finns inget annat i min värld. Jag gjorde samma sak vid alla tre målen. Med 10 minuter kvar nynnade jag på samma sång om och om igen... "Good old Arsenal, we're proud to say that name. While we sing this song we'll win again!" Så underbart.

Det är i nu man förstår på allvar varför man är supporter, varför det är värt det och varför jag aldrig kan sluta. Jag älskar detta lag, då är det värt att förlora ibland att man är besviken och ledsen och arg vissa kvällar för när en sån här kväll kommer, då är det mer än värt det, det är magiskt.

Nu vann vi, jag fick dessutom 50 spänn hahaha... Arsenal fick 3p och Cashley Cole får skämmas. Jag kan inte hitta orden så ett mer "organiserat", analyserande och genomtänkt inlägg kommer förmodligen imorgon, nu är klockan 03.11 och jag vill sova zzzzzzzzz... ;)

Alex Song trycker in 1-0 för Arsenal. Foto: Arsenal.com

Tack. Inatt ska jag drömma bra drömmar. Good Old Arsenal... Godnatt.

Arsenalized