Kärleken dör aldrig.
Det tåls att upprepas. Kärleken dör aldrig.
Det är inte lätt att älska alltid. När livet är botten, letar man ofta efter hopp. I mitt fall har jag Arsenal. Om man inte är en supporter av ett lag är det svårt att förstå den kärlek man kan ha till sin klubb.
Det är svårt att vara en supporter för Arsenal just nu. Förluster och spelare som lämnar. Vår kapten skrev på för Barcelona och vår andra superstjärna ska nu vara klar för storsatsande Manchester City. Wilshere sägs ha fått en set back på hans skada och väntas vara borta i 2 månader. I övrigt är Djourou OCH Koscielny skadade eller inte helt 100 i alla fall. Squillaci letar ny klubbadress men ingen vill ha någon...
Det pratades om den nya eran, vi skulle behålla alla spelare men göra oss av med dökött och äntligen handla stjärnor. Hur kommer det sig att man går på det varje sommar, man önskar att Benzema, Falcao, Kaká- rykterna var sanna. Att Cesc och Nasri skulle stanna men icke. Istälelt fick vi in Gervinho, Jenkinson m.fl. Inget ont om dom men det räcker inte.
Det gör ont att se Arsenal förlora mot Liverpool, det gör ont att se alla skitartiklar som publiceras om oss och det gör ont att önska men inte få.
Arsenal är ingen storklubb sägs det. Jag vet inte längre, men jag vet att de ännu är en toppklubb i europa men om de kommer fortsätta vara det är frågan.. Man känner sig hopplös men kärleken och hoppet om bättre tider får mig att orka fortsätta.
Även om vi förlorar mot Udinese imorgon, missar champons league och kommer utanför top 4 i ligan så kommer ajg ha samma ståndpunkt nästa år. JAg älskar Arsenal, through and through. Oavsett vad så är jag alltid en Gooner. Det är som låten av Chris Median, what kind of guy would I be if I was to leave you when you need me the most?
Arsenal är alltid där för mig, och jag ska alltid vara där för Arsenal. Om så 90% av fansen lämnar, klubben går mot samma öde som Leeds och att vi byter arena till eni storlek av Domnarvsvallen så är jag Gooner.
Nu tror ajg inte att det blir så ila, jag tror det löser sig och jag tror vi hamnar som sämst 5a i år. Det är inte roligt eller bra nog för en klubb som våran men vad vi än gör... förlora inte hoppet och lämna inte bara för det är jobbigt. Lämnar ni nu behöver ni inte komma tillbaka när vi vinner allt heller.
Som King Thierry sade "Once a gunner, always a gunner"
Victoria Concordia Crescit.
Au Revoir Mr. Samir.
Peace!
Det är inte lätt att älska alltid. När livet är botten, letar man ofta efter hopp. I mitt fall har jag Arsenal. Om man inte är en supporter av ett lag är det svårt att förstå den kärlek man kan ha till sin klubb.
Det är svårt att vara en supporter för Arsenal just nu. Förluster och spelare som lämnar. Vår kapten skrev på för Barcelona och vår andra superstjärna ska nu vara klar för storsatsande Manchester City. Wilshere sägs ha fått en set back på hans skada och väntas vara borta i 2 månader. I övrigt är Djourou OCH Koscielny skadade eller inte helt 100 i alla fall. Squillaci letar ny klubbadress men ingen vill ha någon...
Det pratades om den nya eran, vi skulle behålla alla spelare men göra oss av med dökött och äntligen handla stjärnor. Hur kommer det sig att man går på det varje sommar, man önskar att Benzema, Falcao, Kaká- rykterna var sanna. Att Cesc och Nasri skulle stanna men icke. Istälelt fick vi in Gervinho, Jenkinson m.fl. Inget ont om dom men det räcker inte.
Det gör ont att se Arsenal förlora mot Liverpool, det gör ont att se alla skitartiklar som publiceras om oss och det gör ont att önska men inte få.
Arsenal är ingen storklubb sägs det. Jag vet inte längre, men jag vet att de ännu är en toppklubb i europa men om de kommer fortsätta vara det är frågan.. Man känner sig hopplös men kärleken och hoppet om bättre tider får mig att orka fortsätta.
Även om vi förlorar mot Udinese imorgon, missar champons league och kommer utanför top 4 i ligan så kommer ajg ha samma ståndpunkt nästa år. JAg älskar Arsenal, through and through. Oavsett vad så är jag alltid en Gooner. Det är som låten av Chris Median, what kind of guy would I be if I was to leave you when you need me the most?
Arsenal är alltid där för mig, och jag ska alltid vara där för Arsenal. Om så 90% av fansen lämnar, klubben går mot samma öde som Leeds och att vi byter arena till eni storlek av Domnarvsvallen så är jag Gooner.
Nu tror ajg inte att det blir så ila, jag tror det löser sig och jag tror vi hamnar som sämst 5a i år. Det är inte roligt eller bra nog för en klubb som våran men vad vi än gör... förlora inte hoppet och lämna inte bara för det är jobbigt. Lämnar ni nu behöver ni inte komma tillbaka när vi vinner allt heller.
Som King Thierry sade "Once a gunner, always a gunner"
Victoria Concordia Crescit.
Au Revoir Mr. Samir.
Peace!
